Nyheter

Luleå − nu är vi här!

01 Apr. 2019 Luleå − nu är vi här!

Hösten 2017, när regeringen beslutade att omlokalisera Polarforskningssekretariatets verksamhet i Stockholm, inleddes ett intensivt arbete som nu är i hamn. Från och med 1 april 2019 har verksamheten sitt säte i Luleå. Men hur flyttas egentligen en myndighet? Det vet Polarforskningssekretariatets direktör Katarina Gårdfeldt.

Pionjär tar sig in under Domedagsglaciären

04 Mars 2019 Pionjär tar sig in under Domedagsglaciären

Redo för Södra ishavet

28 Jan. 2019 Redo för Södra ishavet

Ännu en expedition är till ända

25 Sep. 2018 Ännu en expedition är till ända

Väderobservationer hjälper oss förstå det arktiska klimatet

25 Sep. 2018 Väderobservationer hjälper oss förstå det arktiska klimatet

Mot ny förståelse av is i arktiska moln

25 Sep. 2018 Mot ny förståelse av is i arktiska moln

Arktiska bubblor viktiga för oss alla

25 Sep. 2018 Arktiska bubblor viktiga för oss alla

Vad består arktiska moln och aerosoler av?

25 Sep. 2018 Vad består arktiska moln och aerosoler av?

Kan marina mikroorganismer i molnen bromsa smältningen av isen i Arktis?

25 Sep. 2018 Kan marina mikroorganismer i molnen bromsa smältningen av isen i Arktis?

Vad styr de arktiska molnens egenskaper?

25 Sep. 2018 Vad styr de arktiska molnens egenskaper?

25 Sep. 2018 Forskarrapporter Arctic Ocean 2018

Hur påverkas mikroorganismer i havsisen av havsförsurning?

25 Sep. 2018 Hur påverkas mikroorganismer i havsisen av havsförsurning?

Jakten på arktisk biofilm: att förstå havsytans mikrolager i en öppen råk

25 Sep. 2018 Jakten på arktisk biofilm: att förstå havsytans mikrolager i en öppen råk

Hur autonoma system och robotteknik hjälper oss att förstå klimatet

25 Sep. 2018 Hur autonoma system och robotteknik hjälper oss att förstå klimatet

Att identifiera molnkärnor vid Nordpolen

25 Sep. 2018 Att identifiera molnkärnor vid Nordpolen

13 Sep. 2018 Vi utvecklas till en by

Hur skulle en obetad tundra se ut?

30 Aug. 2018 Hur skulle en obetad tundra se ut?

I Arktis är nästan allt isfritt land påverkat av betande renar, vilda eller tama. Betet påverkar det arktiska landskapet genom att kontrollera vilken typ av växter och vilka arter som finns där. Till exempel kan renarna hindra att träd, buskar och annan hög vegetation sprider sig. De påverkar också näringsomsättningen, ekosystemprocesser och hur vegetationen och ekosystemet svarar på klimatförändringar. För att bättre förstå hur växtlighet och biodiversitet kan komma att se ut i Arktis i framtiden är det därför viktigt att studera samspelet mellan växter och växtätare.

Förvånansvärt mycket liv

28 Aug. 2018 Förvånansvärt mycket liv

24 Aug. 2018 Veckobrev och bilder från arktiska oceanen

Föregående Nästa

Kategorier

Taggar

Arkiv