Under perioden 2025–2030 genomförs flera expeditioner till Antarktis där forskare undersöker hur den östantarktiska inlandsisen kan påverka havsnivåhöjningen samt hur varmare hav påverkar avsmältning och ekologiska system. Satsningen stärker kunskapen om klimatförändringarnas effekter i Antarktis och globalt.
I går den 16 augusti kl 20.46 UTC kom den svenska isbrytaren Oden fram till Nordpolen för tionde gången. Det första besöket gjordes 1991 då Oden var det första icke-atomdrivna fartyget som nådde Nordpolen tillsammans med den tyska forskningsisbrytaren Polarstern. Sedan dess har Oden varit på Nordpolen 1996, 2001, 2004, 2005, 2009, 2012, 2016 och 2018.
Forskningsexpeditionen Synoptic Arctic Survey som var planerad för 2020 fick skjutas fram på grund av pandemin. Nu inleds årets expedition med att 38 forskare sätts i karantän på ett hotell i Malmö den 16 juli. Tio dagar senare lämnar isbrytaren Oden Sverige för att genomföra mätningar i ett av världens mest svårtillgängliga marina områden mellan Grönland och Nordpolen.
Vid södra Lomonosovryggen i Norra ishavet, djupt under havets botten, finns historiska lager av sediment som spelar en avgörande roll för vår förståelse av de globala klimatförändringarna. På uppdrag av European Consortium for Ocean and Research Drilling, ECORD, ska Polarforskningssekretariatet koordinera en komplex, internationell forskningsexpedition som kan ge svar på hur klimatet förändrats under 50 miljoner år.
Fältgående polarforskare arbetar ofta i extrema miljöer med vilda djur, svårframkomlig terräng och snabba väderomslag. 10−14 juni genomförde Polarforskningssekretariatet tre olika fältkurser som handlar om att kunna genomföra sin forskning på ett säkert sätt och att kunna hantera eventuella problem som dyker upp.
