Under årets Arktisexpedition med isbrytaren Oden vill forskarna dokumentera övergången mellan vinter och sommar. Det innebär en flexibel planering och att med utgångspunkt från väderprognoser kunna förflytta Oden till platser där varm luft kommer in över Arktis.
Nu välkomnar vi på nytt en konstnär till en forskningsexpedition med isbrytaren Oden! Det är bildkonstnären Cecilia Cissi Hultman som följer med till Norra ishavet under ArcOP 2022. Beskedet om platsen ombord på Oden togs emot i Berlin.
Forskningsexpeditionen Synoptic Arctic Survey som var planerad för 2020 fick skjutas fram på grund av pandemin. Nu inleds årets expedition med att 38 forskare sätts i karantän på ett hotell i Malmö den 16 juli. Tio dagar senare lämnar isbrytaren Oden Sverige för att genomföra mätningar i ett av världens mest svårtillgängliga marina områden mellan Grönland och Nordpolen.
Vid södra Lomonosovryggen i Norra ishavet, djupt under havets botten, finns historiska lager av sediment som spelar en avgörande roll för vår förståelse av de globala klimatförändringarna. På uppdrag av European Consortium for Ocean and Research Drilling, ECORD, ska Polarforskningssekretariatet koordinera en komplex, internationell forskningsexpedition som kan ge svar på hur klimatet förändrats under 50 miljoner år.
I dokumentären Arktisexpeditionen får lyssnarna följa den svenska marinbiologen Pauline Snoeijs Leijonmalms forskningsarbete i det arktiska vintermörkret. Under tre månader deltog hon på världens största polarexpedition MOSAiC.
Pauline Snoeijs Leijonmalm, professor i marinekologi vid Stockholms universitet, var med på den första etappen av fem under polarexpeditionen MOSAiC. Ett starkt minne är när den tyska forskningsisbrytaren RV Polarstern förankrades vid ett isflak för att driva med packisen i Norra ishavet under ett år.
Efter 389 dagar avslutades den största Arktisexpeditionen genom tiderna. Under måndagen den 12 oktober återvände den tyska forskningsisbrytaren Polarstern till sin hemmahamn i Bremerhaven.
Salar Karam, doktorand i oceanografi vid Göteborgs universitet, deltar i den femte och sista etappen av Arktisexpeditionen MOSAiC som leds av Alfred-Wegener-Institut. Under drygt en månad har han samlat in data för att ta reda på mer om uppvärmningen av det arktiska djuphavet. Salar Karam är den enda svenska MOSAiC-forskare som både fått uppleva två veckors karantän i Tyskland, ett besök till Nordpolen och forskningsexpeditionens ettårsdag.
Regeringen publicerade nyligen Sveriges strategi för den arktiska regionen. Som en av de åtta arktiska staterna vill regeringen stärka Sveriges engagemang i Arktis och bidra till att utvecklingen sker på ett fredligt och hållbart sätt. En av prioriteringarna i den arktiska strategin handlar om att Sverige ska ha en ledande position inom polarforskning.
Elva forskare från Stockholms universitet och Göteborgs universitet ska delta på en expedition till Östsibiriska arktiska havet där de ska studera utsläpp av växthusgaser från tinande permafrost, något som kan påskynda den globala uppvärmningen. Expeditionen är en del av International Siberian Shelf Study (ISSS), ett svensk-ryskt samarbete som sträcker sig femton år tillbaka i tiden.
Polarforskningssekretariatet stöttar fem forskningsprojekt inom den årslånga Arktisexpeditionen MOSAiC och totalt deltar nio forskare knutna till svenska universitet. Salar Karam, doktorand i oceanografi vid Göteborgs universitet, förbereder sig nu för att delta i den sista etappen av forskningsexpeditionen.
Patric Simões Pereira, postdoktor vid Göteborgs universitet, är nu på väg tillbaka från den internationella forskningsexpeditionen MOSAiC där han under sex månader studerade halogenerade organiska föreningar.
Under nästan 19 veckor deltog forskningsingenjören Adela Dumitrascu på världens hittills största polarexpedition MOSAiC i Norra ishavet. Under expeditionen tog hon prover på snö, is och vatten för att förstå processerna kopplade till växthusgasen halokarboner. Nu är hon tillbaka i Göteborg och där fortsätter arbetet med att analysera data och skriva vetenskapliga artiklar.
MOSAiC-expeditionen har ställts inför logistiska utmaningar på grund av coronaviruset men är snart redo för nästa fas. John Paul Balmonte, forskare i vattenekosystem vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, befinner sig för närvarande i karantän i Tyskland och är snart redo att börja sin transit med till det tyska forskningsfartyget Polarstern.
Adam Ulfsbo, forskare på Institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet, genomför sin fjärde expedition på det tyska forskningsfartyget Polarstern – denna gång inom världens största Arktisexpedition MOSAiC.
Anders Torstensson, forskare på Institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet, är en av de MOSAiC-forskare som befinner sig på det tyska forskningsfartyget Polarstern som just nu ligger infrusen i ett isflak i Arktis. Dagarna präglas av ett intensivt arbete. Anders Torstensson vill få med sig så mycket data som möjligt för analys i Sverige.
Sveriges nya Arktisambassadör Louise Calais besökte nyligen Polarforskningssekretariatet i Luleå för första gången. – Jag är otroligt glad över att ha fått det här uppdraget som känns meningsfullt och angeläget. Att få komma in i denna värld av kompetenta och engagerade experter är en ynnest. För mig är det en naturvetenskaplig bildningsresa, säger Louise Calais.
Christina Fröjd arbetar sedan 20 år tillbaka som lärare på Bruksgymnasiet i Gimo norr om Uppsala, där hon undervisar i kemi, biologi och naturkunskap. Hon fick Polarforskningssekretariatets lärarstipendium 2015 för att delta i en forskningsexpedition med isbrytaren Oden till Norra ishavet och Petermannglaciären.
Avsmältningen av havsisen i Arktis och den snabbare smältningen av Grönlands istäcke är två framträdande miljöförändringar som kan påskynda en framtida höjning av havsnivån. Forskare arbetar därför på bred front för att bättre förstå mekanismerna bakom den smältande isen och vilka konsekvenser det kommer att få.
