Avsmältningen av havsisen i Arktis och den snabbare smältningen av Grönlands istäcke är två framträdande miljöförändringar som kan påskynda en framtida höjning av havsnivån. Forskare arbetar därför på bred front för att bättre förstå mekanismerna bakom den smältande isen och vilka konsekvenser det kommer att få.
Pär Ljusberg har jobbat på Polarforskningssekretariatet som tekniker sedan 2004 och varit med på sex expeditioner till Antarktis och fyra med isbrytaren Oden i Arktis.
Dag Haugum, doktorand i byggkonstruktion vid Luleå tekniska universitet och universitetsadjunkt vid Linköpings universitet, var med och gjorde mätningar och iakttagelser när forskningsstationen Wasa i Antarktis byggdes 1988/89. Han ska nu studera hur väl träbyggnaden klarat det tuffa klimatet i syfte att optimera framtida byggande i trä i Norden.
Ryderexpeditionen som pågick under augusti och september 2019 omfattade såväl marin som landbaserad forskning med det övergripande målet att få en bättre förståelse för hur klimatet påverkar den känsliga miljön i Högarktis. Chief Scientists på Ryder 2019 var Martin Jakobsson och Larry Mayer. Båda var mycket nöjda med expeditionen där de lyckades ta sig till tidigare outforskade områden.
Tinande permafrost kan påverka de historiska lämningarna från den första svenska Antarktisexpeditionen som genomfördes 1901–1903. Nu ska den argentinsk-svenska forskningsexpeditionen CHAQ 2020 samla in arkeologiska data som bland annat ska resultera i åtgärder som kan hjälpa till att bevara kulturarvet.
Efter drygt två års planering ska Polarforskningssekretariatet frakta hem 60–70 ton materiel och fordon från tidigare expeditioner vid forskningsstationen Wasa i Antarktis. Den sju veckor långa logistikexpeditionen startar den 18 december och leds av Ola Eriksson, teknisk samordnare vid Polarforskningssekretariatet.
Fredrik Dalerum, docent vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, leder en forskargrupp som deltog på sommarens expedition med isbrytaren Oden till Ryderglaciären i nordvästra Grönland. Gruppen består förutom av Fredrik också av Karin Norén och Johannes Måsviken, lektor respektive forskarstuderande vid samma institution. I ett forskningsprojekt studerar de hur arktiska arter och ekosystem påverkas av klimatförändringar.
Årets Polarforum anordnades på Umeå universitet och besöktes av polarforskare från hela landet. Dagen bjöd bland annat på presentationer av polarforskare och ett panelsamtal med forskningsfinansiärer.
Hösten 2019 spenderade Mats P. Björkman, forskare i ekosystemvetenskap vid Göteborgs universitet, två veckor vid den nya kanadensiska forskningsstationen Canadian High Arctic Research Station (CHARS). Forskningen skedde inom ett utbytesprogram mellan Sverige och Kanada.
Glaciärer som slutar där det finns vatten, som fjordar eller öppna kustvatten, förlorar massa genom så kallad frontal ablation, vilket är det gemensamma namnet för processerna isbergskalvning och undervattenssmälta. Under den senaste expeditionen med isbrytaren Oden till Ryderglaciären i norra Grönland undersökte forskare frontal ablation med hjälp av bland annat time lapse-fotografering och LoTUS-bojar.
De senaste årens temperaturökningar i Arktis leder till att havsis och glaciärer smälter i allt snabbare takt. Avsmältningen av istäcket på Grönland ökar inflödet av smältvatten till Grönlands fjordar och kustvatten vilket ger fysiska och geokemiska effekter på fjordsystemen. Detta kan leda till en ökad försurning av Arktiska oceanen vilket kan ha en negativ påverkan på ekosystemet och havets förmåga att ta upp koldioxid.
Christian Stranne är biträdande lektor vid institutionen för geologiska vetenskaper, Stockholms universitet. Han var en av forskarna på Ryderexpeditionen till norra Grönland med isbrytaren Oden mellan 5 augusti och 12 september. Syftet var att studera den lokala miljön där Ryderglaciären möter havet och få ökad kunskap gällande Grönlands glaciärer och hur de kan påverka havsnivåerna i ett varmare klimat.
Forskningsprogrammet Access Abisko är nu igång och temat för den första programomgången är globala förändringar och hållbarhet. Satsningen innebär att forskare från hela världen kan ansöka om att komma till Abisko naturvetenskapliga station för att forska inom ett tema under en treårsperiod. Syftet är att främja samarbeten mellan forskargrupper.
Den 4 september invigde minister Matilda Ernkrans Polarforskningssekretariatets nya lokaler vid Luleå tekniska universitet efter omlokaliseringen från Stockholm. Under invigningsceremonin välkomnades myndigheten även av Luleå tekniska universitets prorektor Pär Weihed, Norrbottens landshövding Björn O Nilsson och kommunalrådet Anders Josefsson.
Fältgående polarforskare arbetar ofta i extrema miljöer med vilda djur, svårframkomlig terräng och snabba väderomslag. 10−14 juni genomförde Polarforskningssekretariatet tre olika fältkurser som handlar om att kunna genomföra sin forskning på ett säkert sätt och att kunna hantera eventuella problem som dyker upp.
Hösten 2017, när regeringen beslutade att omlokalisera Polarforskningssekretariatets verksamhet i Stockholm, inleddes ett intensivt arbete som nu är i hamn. Från och med 1 april 2019 har verksamheten sitt säte i Luleå. Men hur flyttas egentligen en myndighet? Det vet Polarforskningssekretariatets direktör Katarina Gårdfeldt.