Under nästan 19 veckor deltog forskningsingenjören Adela Dumitrascu på världens hittills största polarexpedition MOSAiC i Norra ishavet. Under expeditionen tog hon prover på snö, is och vatten för att förstå processerna kopplade till växthusgasen halokarboner. Nu är hon tillbaka i Göteborg och där fortsätter arbetet med att analysera data och skriva vetenskapliga artiklar.
MOSAiC-expeditionen har ställts inför logistiska utmaningar på grund av coronaviruset men är snart redo för nästa fas. John Paul Balmonte, forskare i vattenekosystem vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, befinner sig för närvarande i karantän i Tyskland och är snart redo att börja sin transit med till det tyska forskningsfartyget Polarstern.
Adam Ulfsbo, forskare på Institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet, genomför sin fjärde expedition på det tyska forskningsfartyget Polarstern – denna gång inom världens största Arktisexpedition MOSAiC.
Anders Torstensson, forskare på Institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet, är en av de MOSAiC-forskare som befinner sig på det tyska forskningsfartyget Polarstern som just nu ligger infrusen i ett isflak i Arktis. Dagarna präglas av ett intensivt arbete. Anders Torstensson vill få med sig så mycket data som möjligt för analys i Sverige.
Sveriges nya Arktisambassadör Louise Calais besökte nyligen Polarforskningssekretariatet i Luleå för första gången. – Jag är otroligt glad över att ha fått det här uppdraget som känns meningsfullt och angeläget. Att få komma in i denna värld av kompetenta och engagerade experter är en ynnest. För mig är det en naturvetenskaplig bildningsresa, säger Louise Calais.
Christina Fröjd arbetar sedan 20 år tillbaka som lärare på Bruksgymnasiet i Gimo norr om Uppsala, där hon undervisar i kemi, biologi och naturkunskap. Hon fick Polarforskningssekretariatets lärarstipendium 2015 för att delta i en forskningsexpedition med isbrytaren Oden till Norra ishavet och Petermannglaciären.
Avsmältningen av havsisen i Arktis och den snabbare smältningen av Grönlands istäcke är två framträdande miljöförändringar som kan påskynda en framtida höjning av havsnivån. Forskare arbetar därför på bred front för att bättre förstå mekanismerna bakom den smältande isen och vilka konsekvenser det kommer att få.
Pär Ljusberg har jobbat på Polarforskningssekretariatet som tekniker sedan 2004 och varit med på sex expeditioner till Antarktis och fyra med isbrytaren Oden i Arktis.
Dag Haugum, doktorand i byggkonstruktion vid Luleå tekniska universitet och universitetsadjunkt vid Linköpings universitet, var med och gjorde mätningar och iakttagelser när forskningsstationen Wasa i Antarktis byggdes 1988/89. Han ska nu studera hur väl träbyggnaden klarat det tuffa klimatet i syfte att optimera framtida byggande i trä i Norden.
Ryderexpeditionen som pågick under augusti och september 2019 omfattade såväl marin som landbaserad forskning med det övergripande målet att få en bättre förståelse för hur klimatet påverkar den känsliga miljön i Högarktis. Chief Scientists på Ryder 2019 var Martin Jakobsson och Larry Mayer. Båda var mycket nöjda med expeditionen där de lyckades ta sig till tidigare outforskade områden.
Tinande permafrost kan påverka de historiska lämningarna från den första svenska Antarktisexpeditionen som genomfördes 1901–1903. Nu ska den argentinsk-svenska forskningsexpeditionen CHAQ 2020 samla in arkeologiska data som bland annat ska resultera i åtgärder som kan hjälpa till att bevara kulturarvet.
Efter drygt två års planering ska Polarforskningssekretariatet frakta hem 60–70 ton materiel och fordon från tidigare expeditioner vid forskningsstationen Wasa i Antarktis. Den sju veckor långa logistikexpeditionen startar den 18 december och leds av Ola Eriksson, teknisk samordnare vid Polarforskningssekretariatet.
Fredrik Dalerum, docent vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, leder en forskargrupp som deltog på sommarens expedition med isbrytaren Oden till Ryderglaciären i nordvästra Grönland. Gruppen består förutom av Fredrik också av Karin Norén och Johannes Måsviken, lektor respektive forskarstuderande vid samma institution. I ett forskningsprojekt studerar de hur arktiska arter och ekosystem påverkas av klimatförändringar.
Årets Polarforum anordnades på Umeå universitet och besöktes av polarforskare från hela landet. Dagen bjöd bland annat på presentationer av polarforskare och ett panelsamtal med forskningsfinansiärer.
Hösten 2019 spenderade Mats P. Björkman, forskare i ekosystemvetenskap vid Göteborgs universitet, två veckor vid den nya kanadensiska forskningsstationen Canadian High Arctic Research Station (CHARS). Forskningen skedde inom ett utbytesprogram mellan Sverige och Kanada.
Glaciärer som slutar där det finns vatten, som fjordar eller öppna kustvatten, förlorar massa genom så kallad frontal ablation, vilket är det gemensamma namnet för processerna isbergskalvning och undervattenssmälta. Under den senaste expeditionen med isbrytaren Oden till Ryderglaciären i norra Grönland undersökte forskare frontal ablation med hjälp av bland annat time lapse-fotografering och LoTUS-bojar.
De senaste årens temperaturökningar i Arktis leder till att havsis och glaciärer smälter i allt snabbare takt. Avsmältningen av istäcket på Grönland ökar inflödet av smältvatten till Grönlands fjordar och kustvatten vilket ger fysiska och geokemiska effekter på fjordsystemen. Detta kan leda till en ökad försurning av Arktiska oceanen vilket kan ha en negativ påverkan på ekosystemet och havets förmåga att ta upp koldioxid.